5 november, Kotohira och Ritsurin Koen

Idag var det dags att läMna Kochi och resa tillbaka tvärsöver Shikoku till Takamatsu. Ursprungligen hade vi planerat att ta en svä runt västra Shikoku för att få se mer av den delen av ön, men när vi studerade tågförbindelserna mer ingående insåg vi att det skulle ta alldeles för lång tid. Så, istället drog vi tillbaka tvärsöver och stannade till ett par timmar i Kotohira, där de har ett stort tempelkomplex och japans äldsat nu levande kabukiteater, byggd någon gång på artonhundratalet.
Det avr en fin liten stad detta också, och vi lullade omkring och fotograferade roliga hus och broar över en liten flod som rann genom staden på väg upp mot templet. Upp ja, templet ligger uppe på ett litet berg ovanför staden och till priset av knappt 800 trappsteg har man fantastisk utsikt över floddalen där uppifrån. Rätt segt att gå upp dit, men helt klart värt det. Templet är någons sorts skyddshelgedom för sjöfarare och hade en byggnad proppfull med bilder av olika båtar och människor som antaglien ville åtnjuta gudarnas gunst.
När vi hade traskat hela vägen ner i gen gick vi och tittade på teatern. Det spelades inget där, men man kan gå in och kolla byggnaden i alla fall. Den var rätt fin, men faktiskt inte så värst speciell faktiskt. Däremot var det en liten farbror där som berättade om byggnaden, på japanska så klart, som var rätt sevärd. Han var mycket energisk och entusiastisk, och vi kände oss nästan lite glada för att vi inte förstod vad han sa och fick gå omkring som vi ville istället för att vallas av honom.

Nä teatern var beskådad och vi hade suttit en stund och glott på en japanska skolutflykt med lågstadiebarn i likadana kläder och färgglada mössor åkte vi till Takamatsu, checkade in på vårt hotell och vandrade ivä för att se på Ritsurin Koen. Det är en gammal park som jag faktiskt var i även förra året och som är rätt fin. Jag vet inte vad jag skall skriva mer om den, så nu får det räcka för denna gången.

Nej, en sak till. På kvällen åt vi finfin japansk mat igen. Jag käkade en gyu-don, en friterade pumpabit, en sorts potatisbulle och en skål med den lokala specialiteten udon-nudlar. Gott var det och mätt blev jag. Som kronan på verket drog jag i mig årets första Calpis (läsk) på hotellet senare på kvällen till en trevlig japansk baseballmatch.

Nu är det slut.

4 november, Kochi

Andra dagen i Kochi. Idag delade vi på oss, min mor och jag. Hon stannade kvar i Kochi, vad hon gjorde vet jag inte riktigt, och jag åkte upp i bergen på centrala Shikoku. Tåget gick ett par minuter över sju, och det var lite segt att komma upp. Men det gick.
När man reser fråan Takamatsu till Kochi med tåg passerar man igenom en lite stad som heter Oboke, som ligger rätt häftigt i en djup floddal mitt uppe bland bergen. Dit åkte jag för att få se lite annorlunda natur och ha det lite lugnt och skönt. Det avr verkligen vackert där, med berg åt alla håll och den mörkgröna floden som snirklade sig fram långt under gatorna man gick på. Jag lyckades hitta ett jättestort parkeringshus (!) som tillhörde någon sorts, ja. Vad det nu var, det fattade jag aldrig. Inte en skylt på annat än japanska hade de i allfall. Det jag skulle berätta var i alla fall att man kunde gå genom detta parkeringshus ner till flodstranden och titta upp på dalen därifrån. Det var inte fel alls, och ett bra ställe att ha lite matpaus på. Egentligen finns det inte så mycket mer att skriva om denna dag; jag knallade omkring där uppe och mös och sedan åkte jag tillbaka ner till Kochi, träffade mamma och sen avslutade vi dagen med att titta på solnedgången i Katsurahama.

I vanlig ordning kommer bilderna senare. Fick mail från min bror idag och han meddelade den glada nyheten att min sladd är på väg. Det skall bli skönt att ha en egen dator igen, om inte annat så för att slippa skriva dessa inlägg i HTML för att kunna få med å, ä och ö. Over and out.